Smygtitt från Bok 2

Ett stycke från första kapitlet av andra boken i serien om Rymdkristallen (så som texten ser ut i dag)

Dess slingrande, ormlika kropp är täckt av vitblänkande fjäll.

”Ett ensamt öga uppe bland trädkronorna, som Mio vid första anblick misstagit för en praktfull blomma, sträcker långsamt sin hala, slemmiga kropp närmare. Det uppspärrade ögat och gapet, som innehåller så många tänder att de knappt får plats, flyter ner mot henne likt någon slags spöklik fisk i tyngdlöst tillstånd. Dess slingrande, ormlika kropp är täckt av vitblänkande fjäll. Ett på många sätt vackert vidunder, men åsynen av den närgående varelsen paralyserar Mio av skräck.”